Современная электронная библиотека ModernLib.Net

Читайте по-шведски

ModernLib.Net / Руководства / Погодина Нина / Читайте по-шведски - Чтение (стр. 1)
Автор: Погодина Нина
Жанр: Руководства

 

 


Погодина Нина Евгеньевна
Читайте по-шведски

      Нина Евгеньевна Погодина
      ЧИТАЙТЕ ПО-ШВЕДСКИ (на шведском языке)
      В пособие вошли отдельные рассказы и отрывки из книг современных шведских писателей. Тексты незначительно сокращены и адаптированы. Пособие содержит комментарии и пояснения к текстам, а также упражнения на понимание текста и развитие навыков чтения и разговорной речи.
      ПРЕДИСЛОВИЕ
      После выхода в 1963 г. "Книги для чтения по шведскому языку", составленной H. E. Погодиной и А. А. Хадеевой-Быковой, прошло более двадцати лет. "Книга для чтения по шведскому языку" в настоящее время стала малодоступной. В связи с этим возникла необходимость либо переиздать ее, либо создать новое учебное пособие, которое, с одной стороны, имело бы характер книги для чтения, а, с другой, содержало бы необходимые комментарии, а также в достаточном количестве упражнения на активизацию лексики, почти отсутствовавшие в старом пособии.
      Настоящее учебное пособие не следует рассматривать как литературную хрестоматию или антологию шведской литературы. Это, в первую очередь, учебное пособие для лиц, изучающих шведский язык в высших учебных заведениях под руководством преподавателя или самостоятельно. Пособие предусматривает расширение и обогащение словарного запаса учащихся, повторение слов, устойчивых словосочетаний и грамматических конструкций, пройденных при изучении "Практического курса шведского языка" H. E. Погодиной (2-ое изд., М., 1979), а также работу по развитию разговорных навыков учащихся.
      С точки зрения текстов, включенных в пособие, это сборник разнообразных по стилю, языку и тематике рассказов и отрывков из произведений, которые в большинстве своем принадлежат перу современных шведских писателей. Автор пособия стремился отобрать рассказы и отрывки из произведений наиболее известных писателей, по творчеству которых можно получить определенное представление о шведской литературе в целом.
      Большинство предлагаемых в пособии текстов на русский язык не переводились. Почти все тексты несколько сокращены. Адаптации подверглись сложные в грамматическом отношении конструкции и некоторые синтаксические обороты; ряд трудных лексических выражений заменен более простыми.
      Мы исходили из того, что слишком длинные отрывки ослабляют внимание учащихся и затрудняют работу над текстом. Сокращению подверглись стоящие в стороне от основной фабулы произведения детали, содержащие большое количество описаний или слишком много специальной терминологии, не представляющей особого интереса для овладения живой шведской речью. Отсутствие опубликованных переводов на русский язык, с нашей точки зрения, будет способствовать более интенсивной работе учащихся над текстом, так как исключает возможность1 использования перевода для понимания смысла.
      Среди предлагаемых текстов имеются рассказы и отрывки с увлекательным сюжетом, динамичные, легко поддающиеся пересказу. Имеются также психологические и проблемные рассказы, которые могут служить материалом для дискуссии и других видов работы.
      В пособие включены произведения различных авторов: С. Лагерлёф, С. Дагермана, П.-О. Сундмана, Г. Лубротена, С. Мальмберга, И. Лу-Юханссона, И. Чельгрена и многих других.
      Тексты расположены в порядке алфавитной последовательности фамилий авторов.
      Каждый рассказ или отрывок из произведения сопровождается комментарием трудных для понимания лексических и грамматических явлений, вопросами к тексту и некоторым количеством упражнений на закрепление лексики.
      Для лиц, менее подготовленных в шведском языке и изучающих шведский язык самостоятельно, можно рекомендовать начинать изучение пособия с произведений С. Лагерлёф, С. Дагермана, Г. Лубротена, Р. Йонссона, Т. Линдгрена, П. Лагерквиста, С. Линдена, как более простых, затем перейти к изучению рассказов П.-О. Сундмана, С. Мальмберга, П.-Е. Рундквиста, Я. Экстрема, Т. Даниельссона, П. Родстрёма и закончить рассказами А. Рундберга, И. Чельгрена, И. Лу-Юханссона, Л. Алина, М. Екелёф, как наиболее сложными в языковом отношении.
      Необходимо сделать далее некоторые пояснения для ряда разделов пособия "Читайте по-шведски".
      Как правило, комментарий включает объяснение реалий, трудных оборотов и слов, не зафиксированных в обычном шведско-русском словаре. Кроме того, в некоторых случаях приводятся: 1) трудно находимые в словаре значения слов и устойчивых словосочетаний,
      2) слова, которые в словаре имеют недостаточно ясное толкование,
      3) специфические обороты и выражения, характерные для устной речи.
      Упражнение "Ответьте на следующие вопросы" ставит целью проверить правильность понимания текста учащимися, выявить некоторые детали содержания, заставить воспроизвести отдельные эпизоды рассказа.
      Упражнения, предусматривающие закрепление и активизацию лексического материала и некоторых грамматических конструкций, распадаются на ряд типовых заданий. Поясним их.
      Упражнение "Укажите русские эквиваленты к следующим словам и выражениям" заставляет учащихся внимательно работать над текстом и способствует закреплению отобранных лексических единиц. После первоначального ознакомления с текстом учащийся должен вновь вернуться к нему, внимательно перечитать его, найти и выписать нужное слово или словосочетание - все это ведет к фиксации внимания на отобранной лексике и способствует ее запоминанию.
      Упражнение "Укажите шведские эквиваленты к следующим словам и выражениям" приучает с самого начала к внимательной самостоятельной работе над текстом и предполагает возвращение к нему в случае возникших затруднений.
      Упражнение "Перескажите текст, употребляя следующие слова и выражения" ставит целью приучить учащегося употреблять слова и словосочетания, которые, может быть, ему и известны, но которые он избегает употреблять, предпочитая слова и выражения, имеющие прямые эквиваленты в русском языке и поэтому быстрее всплывающие в его сознании. Упражнение рассчитано на обогащение лексики учащихся новыми словами и словосочетаниями.
      Упражнение "Объясните по-шведски, что значит данное слово или выражение" ставит целью развитие навыков устной речи, поскольку требует от учащегося построения целого ряда новых для него
      предложений, объясняющих смысл соответствующих слов и выражений. Данное упражнение особенно эффективно в аудитории. Но и при самостоятельном выполнении оно также способствует активизации шведского языка.
      Упражнение "Составьте собственные предложения с данными выражениями" рассчитано на выполнение в письменной форме. Проверив его выполнение, преподаватель может судить о том, в какой мере учащиеся овладели материалом и могут самостоятельно использовать его.
      Предлагается следующий порядок работы над текстами:
      1. Следует внимательно прочитать выбранный текст целиком, затем медленно читать его по абзацам, пользуясь шведско-русским словарем, а также комментариями. Работая со словарем, желательно делать выписки из текста новых слов и выражений. Позднее это поможет в работе над упражнениями и при подготовке пересказа текста.
      2. Уяснив содержание текста, необходимо заучить новые слова и выражения.
      3. Очень полезно сделать письменный перевод текста на русский язык, а затем попытаться сделать устно обратный перевод на шведский язык, что способствует закреплению слов, оборотов и выражений, встречающихся в тексте.
      4. Упражнения к тексту следует выполнять в том порядке, в каком они расположены в пособии. При выполнении упражнений на отыскание эквивалентов необходимо сверяться с записями, которые велись при работе над текстом.
      5. Для пересказа текста следует обязательно использовать приведенные слова и выражения. Это способствует обогащению лексического запаса. Желательно выписать заранее указанные слова и выражения и составить краткий план пересказа текста.
      6. Упражнение "Составьте собственные предложения со следующими словами и выражениями" следует выполнять в самом конце работы, после тщательного изучения всего рассказа или отрывка. Приведенные выше методические рекомендации, как показывает опыт, способствуют успешной работе над языковым материалом. Возможно, существуют и другие методы работы над текстами, особенно при самостоятельном изучении. Выбор тех или иных методов работы, конечно, зависит от индивидуальных склонностей изучающего.
      Автор считает своим долгом выразить благодарность всем своим коллегам, ознакомившимся с учебным пособием в рукописи и сделавшим целый ряд ценных замечаний.
      Автор весьма признателен рецензентам рукописи: д-ру филол. наук С. С. Масловой-Лашанской, канд. филол. наук H. H. Толстой, канд. филол. наук С. Г. Халипову (ЛГУ им. А. А. Жданова) и канд. эконом, наук А. Г. Шейгаму (МГПИИЯ им. Мориса Тореза) за ценные советы и полезные замечания.
      Автор будет признателен всем преподавателям, пользующимся Данной книгой, которые возьмут на себя труд прислать в редакцию свои замечания и советы по улучшению пособия.
      H. E. Погодина
      Lars Ahlin, HUNDRA VITA MOSSOR
      (Forkortad)
      Sa tacksam var hon for dessa ensamma timmar da hon fick ga omkring i sina sysslor utan att behova dolja nanting: att han var henne nara aven nu, att hans narvaro stod omkring henne som en atmosfar vart hon gick. Det var sa svart att forneka, att tranga ner det som hant, att vara den hon var innan hon hort hans rost. Deras gemensamma upplevelser stod som en stralning omkring henne...
      Ibland stannade hon framfor fonstret och sag ner mot backen. Uppfor den skulle han komma klockan sju. Da skulle hans narvaro inte bara sta omkring henne som en atmosfar. Han skulle sjalv sta dar. Hans hander skulle rora vid henne. De skulle uppleva varann rikare an nansin forr - sa hade det alltid varit hittills: stegring efter stegring.1
      Hennes rorelser hade forlorat all stelhet. Det fanns inget fall i henne, ingen dum klumpighet, ingen generad oformaga. Allt hon satte hogt var hos henne.
      Det stilla leende som alltid levde i hennes ansikte da hon var ensam kunde ibland sla ut blandande oppet: tacksamhet att detta skett, att det var hon som rorde sig med denna trivsel. Hon stod dar nagonstans i rummen och den smala halsen lyfte upp hennes huvud. Nar leendet ater slot sig, slot det en skalvande forvantan: nar detta hant henne vad skulle da inte komma att handa!
      Strax innan de skulle komma fran sina arbeten slog hon upp fonstret. Det duggade forsommarmjukt.2 Bjorkarnas sota hartsdoft3 smekte hennes ansikte. Hon sag nerat backen. Dar skulle han komma!
      Med en vit mossa pa sitt blonda har.4 Kanske svangande en kapp med silverknopp.6 Det var i gar han tagit sin examen. Hon hade inte kunnat mota honom utanfor laroverkets port men blommor hade hon sant. Kanske han skulle bara en av hennes rosor i knapphalet? Kanske han pressat en annan
      av dem i nagon av de bocker han alskade att tala om? Om man gjorde sant nu for tiden...
      Hon upptackte att rutan hon svangt in blivit immig6 och fick plotsligt en sadan lust att se hans namn, att hon satte dit sitt pekfinger och skrev det med omsorgsfull skolstil.? Under flera minuter stod hon lutad mot fonsterposten forsjunken i dessa bokstaver. Leendet loste upp hennes drag.
      Hon markte inte att staden borjat aterborda en och annan som nu stretade upp for backarna tung och trott av dagens arbete. Roster slog upp men hon horde dem inte. Hon horde ingenting forran fadern och broderna klampade in.8 Da tryckte hon handflatan snabbt mot rutan och suddade ut det alskade namnet. Det gjorde ont i henne att gora sa. Det kandes som att svalja nagot som nastan inte gick att svalja.
      - Ar kaket fardigt?9 ropade en av hennes broder fran tamburen.
      Att behova tala om annat. Att behova halla ner det som flodade upp mot lapparna. Att behova dolja hudens skimmer och ogats glans och dessa rorelser...
      Sen de fatt sitt, sen hon rojt undan allt10 fick hon borja kla sig.
      - Ni vagar inte sticka in huvet!11 sa hon och drog igen dorren om sig.
      Pojkarna brukade ibland peta pa henne och saga att hon artade sig att bli nagot alldeles sarskilt lackert.12
      Koket var hennes rum. Dar hade hon sin sang och sin byra. Dar hade hon ocksa sin skrubb och ur den tog hon fram de klader hon skulle ha pa sig da han kom for att hamta henne. Hon smekte tyget. Varje plagg hade fatt ett sarskilt varde: han skulle rora vid dem. En gang skulle han rora vid dem allesammans men redan nu inneholl de pa nagot satt hans kommande handlingar.
      Efter varje pataget plagg speglade hon sin kropp. Hon kladde sig med en mjukt nynnande omsorg. Naturligtvis blev hon anda fardig for tidigt. Hon gick och stallde sig vid fonstret som var vant ner mot backen. Pojkarna skrattade. Fadern lat tidningen sjunka.
      - Du ser for angelagen ut, sa han. Grabbar ska hallas kort.13 Forst da tycker dom att tjejen14 ar nanting att ha.
      Som om hon kunde vara nagot annat an sig sjalv? Sa dumt! Hon svarade inte. Hon gick inte heller bort fran fonstret. Hon stod dar i bla regnkappa och med baskern pa huvudet. Klockan var nastan sju. Vilken sekund som helst
      kunde han dyka upp. Hon kande hans nalkande som en stilla rorelse mot hjartats centrum. Nar hans huvud skulle vaxa fram ur backens kurva skulle nagot oerhort handa darinne.
      Knappt hade hon skymtat honom forran hon ilade nerfor trappan och ut genom grinden. De tog varandras hander. De sa bara varandras namn. Sa vande de, gick med stela rorelser ner mot stan. Deras axlar snuddade inte vid varandra ens, blickarna vagade inte flyta samman. Nagot outgrundligt hade hant. Hon hade blivit svidande ensam.15 Hon kande ett svindlande stort avstand till hans kropp, till hans ord, till hans karlek. Och for varje steg de tog tyckte hon att han skots bort ifran henne i ett avstand som kandes allt mer hotfullt och uppslitande.
      Hon kunde inte forsta det. Hon kunde inte fatta hur hon kunnat vara sa lycklig nyss, sa saker, sa smyckad av tecken pa hans karlek. Snart borjade hon emellertid att forsta. Ah! Var det inte sa att nar andra sag pa henne stod hon aldrig ensam: han var narvarande hos henne. Ja, bara han kunde se henne som hon var, ensam, isolerad. Bara han nadde med sin blick in till hennes allra innersta. Och nu kom den svaraste av alla fragor till henne. Vem ar jag eftersom han alskar just mig? Hon maste ju aga nagot alldeles utomordentligt. Vad var det? Hur sag det ut?
      Kanske han upptackt att han valt fel, att han forblindats av nagot, att hon saknade det han forst trott att hon agt? - Da sa han antligen nagot sen han harsklat sig upder modor och besvar.
      - Vart vill du vi ska ga?
      - Dit du vill, sa hon och sag hastigt pa honom.
      Forst nu reflekterade hon over att han inte tagit pa sig studentmossan.le Inte heller kappen med silverknoppen bar han i handen. Han gick barhuvad och det blonda haret hade blivit latt fuktigt.
      - Det duggar, sa han.
      - Det ar bara som nastan osynlig dimma, sa hon och kande att hon inte fick grata: inte sa att det syntes, osynligt som detta regn.
      Hur kunde han vara sa langt bort ifran henne nar han gick henne sa nara?
      - Ska vi inte ga upp pa berget i alla fall?
      Hon nickade.
      Dar hade de funnit varann for inte sa lange sen. Skulle
      de inte upptacka att de annu stod varann nara, tatt nara, nar de aterfann de kara stallena?
      De gick genom stan. Skogen borjade mota dem i mjuka grona massor som flot i vag pa vag17 upp mot bergkammens disiga kontur...
      De vandrade in i skogen. Traden lyfte upp horisonten till en bagaroppning18 ovanfor deras huvud, till en flytande skiva av ljusgra himmel...
      Da stannade han. Himlen holl sin vita vinge stilla. Stammarna slot in dem i ett reserverat och skyddat rum. Glantljus och skogsmorker foll over deras kroppar och ansikten. Hon blundade, kande att det inte fick finnas nagot annat rum an detta: motets isolerande punkt. Han tog hennes hander. De stod med taspetsarna riktade mot varann. Nu blundade ocksa han och kysste henne forsiktigt under hogra ogat. De stod lange blundande kind mot kind. De trevade millimeterforsiktigt i varandras kanslor: som blinda i ett obekant rum.
      - Linnea!
      - Dan!
      Varsamt oppnade de sina ogon men bara for att sluta dem haftigt och motas i kyssen mun mot mun. Sen slappte han hennes hander men bara for att lagga sina pa hennes axlar. Hon lyfte upp sina hander till hans kinder.
      - Hur kan det kannas sa svart att motas? viskade han mot hennes lappar.
      - Kande du det ocksa sa? viskade hon och en gladjefylld forvaning tog henne.
      - Alltid. Men aldrig sa som den har gangen.
      Hon sa ingenting. Andades bara. Haftigt.
      Hennes ogon blickade morka pa honom. Leendet lag annu infruset och hon kande annu smartan i narvarons och avstandets nodvandiga samtidighet.
      Kanslans insikter gjorde henne om.19 Du far inte lida av detta! Nej, inte du! Du maste alltid kanna att jag ar hos dig. Jag alskar dig, Dan. Ser du mina lappar. Det ar ditt namn de formar.
      Han kunde tolka hennes rorelser, ljuset i hennes ansikte, lapparnas outsagda ord och han erfor en stegrad kansla av nagot heligt och ljust offrande nar han sag hur hennes leende frigjordes ur det bleka ansiktet. Han tryckte henne hart emot sig och lyfte upp hennes namn, rakt upp mot himlens vinge viskade han:
      - Linnea! Min egen...
      Nu kunde de fortsatta. Ater kunde de observera bladens
      ljuva ogonlocksrorelser fran skugga till ljus, och ovanfor deras huvud slog himmelsvingen nya lugna slag. Tradstammarnas murar oppnade sig och slot sig...
      Da lag de utstrackta pa hans regnrock. Hennes finger lekte med en kavajknapp.
      - Far jag ta av dig baskern? viskade han.
      Han gjorde det och smekte hennes har, formade sin hand efter hennes nacke. Var det for att minnas den? Var det for att kunna stracka ut handen nar han blev ensam, kunna forma den och tanka: precis sa har ar hennes nacke...
      - Dan, viskade hon. Ditt namn stod ju i tidningen.
      - Javisst, sa han.
      - Varfor har du inte studentmossan pa dig? Jag trodde nastan att du...
      - Jag vill inte ha nanting pa huvet som inte du med lika stor ratt kan satta pa ditt. Jag vill inte bara nat som skiljer oss at.
      Sa hennes hjarta klappade. Var det verkligen darfor! Hon trutade med munnen20 och hangav sig at sin naivitet.
      - Men jag vill sa garna promenera med dig nar du har studentmossan pa. Du kan inte tro sa jag har langtat efter det.
      - Varfor da?
      - Det kan du nog inte forsta.
      - Hursa?21
      - Du har inte varit flicka.
      - Onodig upplysning. Han skrattade.
      - Du har inte varit en arbetares flicka.
      - Det var ju for att inte sara dig som jag inte tog mossan. Du skulle ha klarat studenten med fina betyg bara din pappa haft rad att avsta fran din arbetskraft.22
      - Sa dum du ar. Har du inte lagt marke till med vilket intresse en mangd smaflickor gar omkring och tittar pa manliga studentmossor just vid den har arstiden? Dom tror att dom i framtiden kommer att bli gift med en student bara dom kan rakna upp till hundra manliga studentmossor under en kvall.
      - Har du gatt och raknat sa dar?
      - Jaa.
      - Kom du upp till hundra nan gang?
      - Det ar inte sa latt ma du tro,23 i den har lilla stan.
      - Svara ja eller nej.
      - Jaa. Det forstar du val. Jag gav mig inte forr.24
      Sa han grep efter henne. Sa han kysste henne. Sa upprort ! han viskade:
      - Det kommer att sla in!25 Det kommer att...
      ANMARKNINGAR
      1 De skulle uppleva varann rikare an nansin forr - sa hade det alltid varit hittills: stegring efter stegring. - Их ощущение близости будет сильнее, чем раньше - так было всегда: близость возрастала с каждой встречей.
      2 Det duggade forsommarmjukt. - Моросил теплый, летний дождик.
      3 Bjorkarnas sota hartsdoft - Сладкий запах смолы, исходящий от березок
      4 Med en vit mossa pa sitt blonda har. - В белой шапочке на светлых волосах.
      После успешной сдачи выпускных экзаменов в гимназии, дающих право на поступление в высшее учебное заведение, выпускники надевают белые шапочки, которые как бы символизируют тот факт, что они стали студентами, и празднуют это событие. Раньше имена окончивших гимназию публиковались также в газетах.
      5 Kanske svangande en kapp med silverknopp. - Может быть, размахивая тростью с серебряным набалдашником. Помимо белой шапочки трость в руках выпускника также являлась признаком окончания гимназии. В настоящее время обычай носить трость устарел.
      6 Hon upptackte att rutan hon svangt in blivit immig - Она обнаружила, что окно, которое она открыла, запотело
      7 med omsorgsfull skolstil - аккуратным школьным почерком
      8 forran fadern och broderna klampade in - пока не вошли, тяжело ступая, отец и братья
      9 Ar kaket fardigt? (грубо) - Жратва готова?
      10 Sen de fatt sitt, sen hon rojt undan allt - После того как они поели, после того как она убрала за ними
      11 Ni vagar inte sticka in huvet! - Не смейте заглядывать! Huvet разговорная форма от huvudet 'голова'.
      12 Pojkarna brukade ibland peta pa henne och saga att hon artade sig att bli nagot alldeles sarskilt lackert. - Иногда, ущипнув ее, братья говорили, что она становится прямо лакомым кусочком.
      13 Grabbar ska hallas kort. (разг.) - С парнями надо быть построже.
      14 tjejen (разг.) - девушка
      15 Hon hade blivit svidande ensam. - Ей стало мучительно одиноко.
      16 student mossan - белая студенческая шапочка (см. комм. 4 на с. 11)
      17 i vag pa vag - волнами
      18 Traden lyfte upp horisonten till en bagaroppning - Деревья поднимали горизонт, образуя купол наподобие чаши
      19 Kanslans insikter gjorde henne om - Прозорливость чувства придала ей нежности
      20 Hon trutade med munnen - Она надула губки
      21 Hursa? (разг.) - Что так? Почему?
      22 Det var ju for att inte sara dig som jag inte tog mossan. Du skulle ha klarat studenten med fina betyg bara din pappa haft rad att avsta fran din arbetskraft. - Я не надел студенческую шапочку, чтобы не обидеть тебя. Ты бы сдала выпускные экзамены с прекрасными оценками, если бы у твоего папы была возможность (букв, средства) не пользоваться твоим трудом в домашнем хозяйстве.
      23 Det ar inte sa latt ma du tro - Поверь мне, это не так легко
      24 Jag gav mig inte forr. - Я добилась своего.
      25 Det kommer att sla in! - Это сбудется!
      OVNINGAR
      1. Svara pa foljande fragor:
      Varfor tanker flickan sa innerligt pa den unge mannen? Bor flickan ensam? Hur kande sig pojken och flickan nar de antligen traffades? Hade de latt att prata med varandra? Varfor hade den unge mannen ingen studentmossa pa huvudet? Hade flickan nagon studentmossa? Vad brukade smaflickor gora nar de traffade manga manliga studentmossor under en kvall?
      2. Beratta novellen och anvand foljande ord och uttryck:
      a) en narvaro, att flytta, att dugga, immig, att upptacka, att reflektera, barhuvad, att blunda, upprort;
      b) att losa upp nagot; att klampa in; att sudda ut; att sticka in huvudet; att ila nerfor trappan; kind mot kind; att tolka nagons rorelser; att skilja sig at; att avsta fran nagot; att rakna upp till; att sla in
      3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:
      ходить без дела; дотронуться до кого-либо; открыть окно; роза в петлице; ей было больно делать это; закрыть
      за собой окно; он пришел, чтобы увести ее; она тщательно одевалась; едва она увидела его; с каждым шагом; он шел с непокрытой головой; ожидание, наполненное радостью; у тебя такое же право, как и у меня, надеть белую шапочку; дать экзамены с хорошими оценками; это сбудется
      4. Gor skriftliga uppsatser:
      1. Beskriv forhallandena i vilka flickan har uppvaxt. 2. Skriv om hennes liv nu. 3. Beskriv den unge mannens forhallanden och hans liv nu. 4. Pa vilket satt blev dessa tva bekanta? Tror du att de har framtid framfor sig? Ska de gifta sig? Ska hennes hopp om att bli gift med en akademiker sla in?
      5. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:
      att reflektera, att fatta, vitharig, ett plagg, han gick barhuvad, latt fuktigt, en mangd smaflickor, en grabb, en tjej, att ske, att sla upp fonstret, att sticka in huvudet, att sanda, att dra igen dorren om sig
      Stig Claesson, JULFRID1
      (Forkortad)
      Det borjade pa Luciamorron. Med att fyra tomtar stod utanfor dorren och sjong en julsang.2
      Sen klev tomtarna in i lagenheten och meddelade foljande: Det ar sa att vi i detta kvarter har valt ut tjugotre pojkar som vi ska kla upp. Er son ar en av dessa. Vi ar bara har for att mata honom och ta reda pa hans skonummer.3 Sedan behover ni bara komma till NK4 tva dagar fore julafton. Sa overlamnar vi kladerna dar i samband med en liten fest. Senare pa dagen blir det stor fest pa Gillet.6 Da kommer alla fran Stockholm som fatt klader. Det var bara en sak till som vi maste ta hand om. Det ar sa att den har kladgavan raknas som fattigvard.6 Forutsattningen ar den att om ni tar emot den har gavan, och det maste ni gora, sa ligger det till pa det viset att vi tar hand om familjens motbok.7 Men dom har ju redan dragit in min mans motbok.8 Anej, fru Andersson, forsok inte med oss.9 Fru Anderssons forsok att behalla sin mans motbok var detsamma som ett forsok att behalla julfriden. Inte for gloggens skull.10 Inte for den arma jullitern.11 Utan darfor att mannen var tillrackligt forolampad tidigare.
      Fru Anderssons man arbetade pa General Motors.12 Det var inget fast arbete.13 Det gick sa till att han gick varje morgon till fabriken och vantade dar tillsammans med manga andra. Strax innan arbetet satte i gang kastades vita lappar ut ifran ett fonster och alla som fick tag i en vit lapp jobbade den dan.
      Fru Anderssons man var inte snabb och det var darfor som jultomtarna valt just hans son till juloffer.14
      Sonen mattes och husets motbok gravdes fram.
      Tva dagar innan julafton anlander fru Andersson med son till NK.
      I oversta vaningen pa NK ar det dukat till te.15 En lag estrad ar ocksa byggd. En pianist spelar piano.
      Salongen ar fylld med tanter som dricker te.
      Fru Andersson med son hanvisas till ett rum bakom estraden.
      I detta rum ar samtliga juloffer forsamlade.
      Fru Anderssons son ropas upp.16 Och gar in pa estraden. Star dar tillrackligt lange sa att samtliga som dricker te hinner lagga marke till honom.
      Sen fors han bakom estraden och klas av och klas pa igen. Nya kalsonger, ny undertroja, nya strumpor, ny kostym och nya skor.
      Sen fors han ater igen in pa estraden, denna gang vatten-kammad och uppkladd.
      Nu klappar alla som dricker te handerna.
      Fru Anderssons son sager tack. Man har namligen sagt at honom att de som dricker te har betalat kladerna. Och att det ar lampligt att saga tack.
      Fru Anderssons son har borjat hata. Dels dom som dricker te och dels kladerna han fatt.17
      Kladerna darfor att alla som fatt klader fatt likadana klader och likadana skor.
      Han vet att alla kommer att se pa honom att han har fatt kladerna.
      Men han vet ocksa att alla andra som fatt klader kanner som han: Hat.
      Fru Anderssons son ar tolv ar.
      Fru Anderssons son fick klader ocksa nar han var elva ar. Och han vet att han kommer att fa klader ocksa nar han ar tretton. Nar det slutar vet han inte.
      Senare pa dagen ar det julfest pa Gillet. Det ar nu fru Andersson ska dricka te.
      Nu har fru Andersson borjat hata.
      Barnen ska fotograferas. Pressen ska meddelas.18
      Pojkarna pa ett kort, flickorna pa ett annat.19
      Hundra likadant kladda pojkar i tolvarsaldern ar en ganska egendomlig syn och speciellt som samtliga forsoker dolja ansiktet.
      Hundra likadant kladda flickor ar en annu egendomligare syn.
      Bilden skulle i tidningarna.
      Det ar kanske pa sin plats att tala om20 varfor otacksamheten var stor. Det var pa grund av att avundsjukan var stor just i de kvarter som de som fick klader kom ifran.21
      Barnrikehusena22 till exempel.
      Ett barnrikehus fungerade eller fungerar sa att donatorer och stiftelser beslutar att familjer med mer an atta barn maste bo i samma hus. Det ar bra sa.
      Nu kan man knappast fylla ett barnrikehus med sadana familjer. Man tar hansyn till andra saker an just barn.
      Om man har sjuka foraldrar.
      Om motboken redan ar indragen.23
      Det gor att i ett barnrikehus ar dom rikast som har mest barn.24 Hyran raknas darefter.25
      Darfor ar barnrika familjer i ett sant hus overklass.26
      Sa alla som fick klader till jul hade det daligt av nagon annan anledning an trangsel.27
      Och ingen ville komma i tidningen.
      Fru Anderssons son stjal darfor julstjarnan28 i Gillets gran. Och stjarnan ar gjord av glasfiber.
      Lagger man en sadan julstjarna i innerfickan pa en ny gron kostym och sen dansar Domaredansen29 bryts glasfibrerna sonder och borjar vandra i kostymen. Och glasfibrerna vandrar anda in pa kroppen och in i skinnet och det gor att man snart upptacker vem som snott30 julstjarnan.
      Nar man da tar fru Anderssons son och offentligt sager att man har har ett exempel pa otacksamhet da hatar fru Andersson sin son.
      Hon hatar redan sin man som inte ar kapabel att ha motbok. Sig sjalv hatar hon for att hon inte kan kla upp sonen utan hjalp och sin son hatar hon darfor att han ar en jultjuv.
      Det enda hon kan gora ar att sla till sonen sa mycket hon orkar.
      Och blir pa sa satt ett exempel pa hur hopplost det ar att forsoka hjalpa nan. Att otacksamhet ar valgorenhetens lon.31
      Hur lite julfrid egentligen betyder.
      ANMARKNINGAR
      1 julfrid - душевный покой, с которым традиционно ассоциируется празднование рождества (зд. ирония.) ? Det borjade pa Luciamorron. Med att fyra tomtar stod utanfor dorren och sjong en julsang. - Все началось в утро дня Лючии. С того, что перед дверью появились четыре гнома и спели рождественскую песню.
      Лючия - святая, погибшая, согласно преданию, мученической смертью в 304 г. в Сиракузах. День Лючии, 13 декабря, отмечается в Швеции и Норвегии.

  • Страницы:
    1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13